I dag har jag varit med och pratat på konferensen Moving Images i Malmö. Ämnet var folkhälsa och den bok jag håller på att skriva på ämnet just nu (återkommer om mer information om den vid senare tillfälle), och jag tänkte passa på att utveckla mina tankar om realtidshetsen;

Frågan var om hur farligt det är med att ha många parallella saker som pockar på vår uppmärksamhet. Nej, jag skulle säga att det inte är mer farligt än att man kanske förlorar lite tid. Som med alla nya företeelser måste vi lära oss att förhålla oss till dem på ett sunt sätt. Så har det alltid varit, i synnerhet när det kommit nya medier. Medieutveckling är ofta en maktförskjutning, vilket gjort att de som har makt tenderar att utmåla det svårförstådda och nya som farligare än det egentligen är.

Jag tror att vi måste lära oss att förhålla oss till nätet på samma sätt som man gör med vanliga livet. Om man vet med sig att man arbetar bäst när det är tyst och lugnt omkring sig, är det troligen en bra sak att ha det tyst och lugnt omkring sig på nätet också. Det vill säga, kanske logga ur program som inte är nödvändiga, och bara ha framme de flikar man använder i webbläsaren.

Samtidigt, ju mer vardag det blir, ju vanare blir vi, och ju snabbare normaliseras nya beteenden. Jag tror att det är skadligare att haussa upp farligheten, gör man det, finns det en risk att det blir självuppfyllande. Sen finns det alltid undantag, och personer som kommer känna sig mer stressade än andra, men så har det alltid varit, vi fungerar olika, det har bara bytt form.

Dessutom så har vi ju, som bland andra Suw Charman Anderson nämnde i passet innan mig, en lärandeprocess kring medierna. Ju bättre vi lär oss att använda oss av rätt typer av medier vid rätt tillfällen, ju bättre lär vi oss att hantera mångfalden, och kunskap är makt.

Och det fina med nätets realtidsflöde och distraktionsmoment, är ju att det är enkelt att opta ut eller opta in precis när man känner för det. Till skillnad mot sociala sammanhang i den fysiska världen, blir digitala samhällen enkla att delta i, eller logga ur från. Det är en möjlighet man inte hade innan.

Vad jag sa under mina fem minuter borde man kunna se i klippet här. (Uppdatering; efter ungefär 57 minuter in)