…Birgitta Ohlssons debattartikel i dagens SvD. Om Zimbabwe och det helvete som pågår där.

och vilken annan riksdagsledamot bedriver ett sånt engagemang?

Federley uppmärksammar i dag den artikel som jag tillsammans med Saga Rosén fick publicerad i gårdagens tidningen NU (folkpartiets tidning, finns inte på nätet).

Mig veterligen förekommer det inget krig i Luf, men vi är flera som är missnöjda med den försnävning som skett politiskt, och det är någonting som bör upp till debatt. Inte minst internt i den liberala rörelsen. Anmärkningsvärt att nämna, är att jag och Saga egentligen ligger en rätt så bra bit i från varandra ideologiskt, men att vi under luf:s kongress höll med varandra i det allra mesta.

Eftersom det är rätt sjysst med att vara öppen om att det faktiskt förekommer politiska debatter internt i partier och ungdomsförbund, så följer artikeln som var med i tidningen NU:

Liberala ungdomsförbundet ska vara en vakthund – inte en knähund!

Efter Luf-kongressen väcktes en mängd frågeställningar hos oss, som varit aktiva i Liberala ungdomsförbundet i ett flertal år. Åsiktsmässigt så har förbundet blivit mer bakåtsträvande än någonsin och vi anser att det är dags att ifrågasätta ungdomsförbundets roll som vakthund åt partiet.

En mängd beslut klubbades igenom, och många hade starka vibbar av pragmatism. Liberala ungdomsförbundet skall inte vara pragmatiker – vi ska vara ideologiska och visionära. Åsiktsskillnaderna är stora sedan den förra kongressen som behandlade handlingsprogrammet. Till exempel gick vi från en stark vision om skrotat systembolag – till en skrivning där vi tar ställning för ett statligt monopol. En fråga som brukar vara kontroversiell gick igenom utan någon som helst debatt.

Arbetsmarknadspolitiskt har liberala ungdomsförbundet valt att ta fel väg. Vi ställer oss bakom beslutet om en flexibel arbetsmarknad i form av den danska modellen. Däremot ser vi mycket kritiskt på att man valt att ställa sig på fackets sida genom att tillåta fackliga aktioner mot företag som inte har några fackligt anslutna anställda. Vi vill gärna se förbundsledningen försvara det framför Wild’n’fresh-Sofia. I en fråga där Luf bör ligga i framkant sållar man sig till en facklig politik som luktar socialdemokrati på lång väg. Liberala ungdomsförbundet kan inte förvandlas till ännu ett SSU-distrikt, vi måste visa en tydlig kompass såväl mot medlemmarna som mot omvärlden.

Den vänstervridning som kongressen gjort är något som vi starkt vänder oss emot. Liberala ungdomsförbundet skall vara ett alternativ för alla som ryms på den liberala skalan, inte bara för de som politiskt korrekt sållar sig till den socialliberala falangen. Vi har alltid stått för en bredd och låtit alla liberaler, oavsett prefix, komma fram och säga sitt. Vi hoppas verkligen att den eran inte är förbi.

När Erik Ullenhag besökte kongressen så talade han om alla viktiga frågor som Fpu och Luf har drivit och fått igenom i Folkpartiet. Detta ska inte vara en tillfällig trend, utan liberala ungdomsförbundet måste se det som sin största utmaning. Just nu verkar det mer trendigt att anamma folkpartiets frågor, än att hitta nya frågor som är viktiga för vår generation. Ett konkret exempel på vad vi anser att Liberala ungdomsförbundet bör trycka på är IT-politiken. Den fria fildelningen som kongressen valde att ställa sig bakom, bör bli en prioriterad fråga för förbundet. Den frågan berör vår generation, vår integritet och vår trovärdighet bland unga.

Ungdomsförbundens roll i stort handlar om att vara en ideologisk vägvisare för moderpartiet. Idag verkar det stundtals vara tvärtom, att Folkpartiet måste visa vägen för oss. Det är sorgligt. Liberala ungdomsförbundet får inte vara en knähund åt Folkpartiet som lyder var och varannan vink – vi måste vara en ideologisk vakthund som hela tiden påminner om att Folkpartiet också heter Liberalerna.