Monthly Archives: April 2007

Folkpartiet borde blicka mot venstre

Jag är inte jätteinsatt i norsk politik, men i mitten av september 2005 befann jag mig i Oslo några dagar för att hjälpa folkpartiets systerparti Venstre i valet. Den då borgerliga regeringen fick i valet inte fortsatt förtroende, men Venstre femdubblade antalet mandat i stortinget (motsvarigheten till riksdagen).

Venstre är ett socialliberalt parti som trycker hårt på miljöfrågorna. De är skarpare i feministiska frågor, gillar arbetskraftsinvandring, ogillar förslag om sexköpslagar, vill underlätta småföretagande, lätta upp moralismlagar och vill tillåta fildelning.

Det är en politik som uppenbarligen fungerat i vårt nordvästra grannland, så varför kan det inte fungera här? Folkpartiet som nu behöver gå emot en förnyelse av både sin politik och politiker har ett gyllene tillfälle att blicka ut mot just Norge.

Folkpartiet kommer troligen aldrig bli precis som jag skulle vilja ha det, men en förändring åt venstres håll hade varit en bra början.

En kvinna eller en kompetent person?

Cecilia Malmström är kvinna. Hon är betydligt mer kompetent än Björklund. Folkpartiet behöver inte en kvinna på posten partiledare, fp behöver en förnyare, och i partiet är det faktiskt nästan bara kvinnor som skulle kunna stå för det.

Björklund är måhända populär, men Malmström skulle kunna åstakomma något. Om nu inte alla debattörer (inklusive feministiska) skulle framhävda Malmströms kön som hennes främsta merit, så kanske hon också skulle ha en ordentlig chans…

Björklund knappast efterträdare till Leijonborg

Leijonborg har beslutat sig för att avgå. Det var väntat och äntligen. Vem som blir hans efterträdare återstår att se, men en person borde faktiskt gå att räkna bort redan nu. Det är Jan Björklund.

Om folkpartiet väljer Björklund som ny partiledare i höst har man nämligen inte åstakommit någonting. Han har ungefär samma ideologiska kompass som Leijonborg, och hur bra han än lyckats folkligt i skolfrågorna, så kommer han aldrig bli den förnyare som folkpartiet behöver.

Lämpligare vore då Cecilia Malmström, Nyamko Sabuni eller Johan Persson. Den sistnämnde hoppas jag personligen på räknas bort eftersom han skulle innebära en batongpolitik som snarare skulle skifta mot brunt än orange.

Gissningsvis har Malmström bäst utgångsläge, hon skulle ses både som en föryngring och en förnyelse, samtidigt som hon är uppskattad både internt och för sitt parlamentarikerjobb, men framför allt så är hon fantastiskt kompetent. Hon har inte heller profilerat sig som vare sig särskilt vänster eller höger inom partiet, utan har faktiskt hållit sig på den mera liberala banan.

Mer emot sig har Sabuni som anses för kontroversiell, liksom Birgitta Ohlsson. Båda skulle platsa utmärkt på posten, och hade definitivt gjort mig mer partipolitisk direkt. Tyvärr så klarar knappast det starka patriarkatet i partiet med det än på länge…

Pedofillagen skadar mer än skyddar

Jag har ingenting alls övers för vuxna människor som söker kontakt med barn på nätet, ännu mindre om de har tvivelaktiga sexuella syften. Personerna i fråga borde få all internettillgång kapad på livstid, och bli totalt svartlistade som slödder. (Egentligen så borde de tillfogas fysisk skada också, med det är inte en politiskt korrekt åsikt.)

Vad jag däremot inte tror är att det faktiskt går, eller är särskilt klokt att lagstifta bort fenomenet. Jag har skrivit om det innan, och det tåls att upprepa. En lagstiftning mot grooming, eller sexuella inviter på nätet, som det också ibland kallas, är inte en särskild effektiv metod. Hur vet man tex. att personer i fråga är de som de utger sig för att vara?

För det andra så sänder man ut fel signaler till barn, och inger dem i en falsk trygghet. Om det är olagligt att ställa skamlösa förslag (borde inte det kunna räknas som sexuella trakasserier i allvarliga fall?), vad händer då när de faktiskt ställs? Situationerna kanske inte blir lika vanliga, men kan ett barn försvara sig mot det då?

Det är bara att inse. Verkligheten är hård. Barn behöver lära sig det, och hellre att de lär sig att vissa vuxna människor är idioter, än att staten försöker skydda och införlivar barnen i falsk säkerhet. Drägg på nätet kommer inte försvinna bara för att justitieministern antar en ny lag, utan det bästa försvar ett barn kan ha emot dräggen, är att lära sig identifiera dem och tackla dem på ett bra sätt.

Fildelning är en högerfråga

Årets SOM-undersökning från Göteborgs universitet har skapat rubriker om att fildelning inte påverkar antalet biobesök. Resultatet från undersökningen hittar du här, men efter att ha läst igenom dem, så finns det en annan sak i undersökningen som jag tycker är intressantare.

En av undersökningens frågor handlar om vad personer mellan 15-19år tycker om att tillåta all fildelning, och uppdelad efter ideologisk övertygelse (sidan 19 i pdf:en). Fördelningen ser ut så här:

Klart till vänster – 59%
Något till vänster – 75%
Varken till vänster eller till höger – 59%
Något till höger – 83%
Klart till höger – 72%

Förslag om att tillåta all fildelning går således bättre hem hos högersympatisörer än vänstersympatisörer. Kanske någonting för alliansen att fundera på?

Individuell föräldraförsäkring och staten

Christopher slängde iväg en fråga till mig för flera dagar sedan som jag inte riktigt haft tid att svara på. Ska försöka nu.

Frågan handlade om individuell föräldraförsäkring, och om det verkligen är liberalt att tvinga föräldrar att dela lika på den. Jag har ett par perspektiv på frågan som jag tänkte lyfta lite extra.

För det första så är föräldraförsäkringen den enda som omfattar ett kollektiv och som inte är individuell. Den härstammar från den tiden det var otänkbart att någon annan än mamman var föräldraledig. Att göra den individuell hade således varit en modernisering.

För det andra så måste man ha en insikt i att gör man föräldraförsäkringen individuell så kommer det vara en stor kostnad för familjerna. I de fall där föräldrarna tjänar väldigt olika (en av parterna kanske jobbar deltid), kan en familj förlora rätt mycket i inkomst om den förälder med högst lön blir föräldraledig och bara får 80% i ersättning. En 100% ersättning ett begränsat antal månader (som försäkringen ändå är), hade därför fyllt ett par poänger och kunnat hjälpa, inte minst de familjer med rätt dålig ekonomi.

Allra helst hade jag sett en lagstiftning på individuell föräldrarförsäkring (där föräldrar med ensam vårdnad kunde ta ut hela själv, alt. låta någon annan ta över den), som hade 100% ersättning de första månaderna (ungefär 6 hade varit lagom).

Vad jag tror är mer realistiskt är att man istället räknar lite på ersättningsnivåerna. Föräldraförsäkringen behålls som den är idag, men man ökar ersättningen de första 6 månaderna till 100% och trappar sedan av från 75% ner till 50% från månad 7-14. Det hade blivit lite dyrare för staten, och den som verkligen vill vara hemma längre än halva tiden kan det, men får stå ut med att få lite lägre ersättning.

Det borde egentligen kunna lösas helt utan lagstiftning, genom att facken och arbetsgivarna tog lite ansvar och avtalade om det. Med tanke på att föräldraledigheten sägs vara en av de största kvinnofällorna på arbetsmarknaden, borde det faktiskt vara någonting som både fack och arbetsgivare skulle vara intresserade av. Det skulle också förutsätta att staten hade godkänt att ersättningen kan bli lägre efter halva tiden…

Kanske inte riktigt svar på frågan…men närainpå i alla fall.

Lite radikala förslag…

Det vankas till kongress för liberala ungdomsförbundet, och eftersom jag fortfarande är medlem kommer jag vara där och försöka göra förbundet lite mera liberalt. Tänkte redan nu bjuda på en inblick i de motioner jag skrivit för att förändra lufs handlingsprogram, och som liberala ungdomsförbundet kommer ta ställning till i sommar:

  • Patentförbud på gener
  • Restriktivare användning av DNA-prover
  • Ett helt avskaffande av public service
  • Tydligare formulering för fildelning
  • Lagstadgad öppning av källkod efter en femårsperiod
  • Möjlighet att lämna staten
  • Metoder för att förebygga lönediskriminering
  • Ändringar i sexualbrottslagen
  • Positivt om microlån
  • Feministisk perspektiv på biståndsutdelande
  • Vapenlicens till relationsvåldsutsatta personer
  • Jämställdhetsbonus för utbildningar som förbättrar jämställdheten
  • Liberalare blodgivningsregler
  • Konstaterande att kapitalism och feminism hör ihop
  • Anmälningsplikt för trafficking
  • Avskaffande av sexköpslagen
  • Avskaffande av äktenskapslagen
  • Myndighetsbeslut skall vara neutrala i frågan om sexuell läggning

Går allt igenom kommer luf vara riktigt liberalt :)

Biblar, piratbrasor, Greider och skogsbrukspolitik

Egentligen så finns det en massa saker jag skulle vilja blogga om efter en helg som den här. Det blir lite kortfattat istället:

- Kina ställer till med en stor brasa och bränner upp både förbjuden litteratur, porr och piratkopior av upphovsrättsskyddade verk. Alltihopa verkar vara lika illa enligt landets ledning, vilket också måste ses som en påminnelse om att fildelning och piratkopior (i det här fallet fysiska kopior) är viktiga och nödvändiga element i en demokrati med yttrandefrihet. I ett land som inte har de värderingarna är det inte heller konstigt att kopiorna hamnar på bål.

- Biblar på hotell ställer till med debatt. Inte ett ord hörs om porren, som hotellen i sig tillhandahåller, inte någon ideell förening. Själv tycker jag att både porr och biblar kan få finnas på hotell, även om jag har mycket större förståelse för de hotell som tar bort porren med hänsyn till arbetsmiljö, än för de humanister som blir kränkta över en bok.

Humanisterna kanske ska sålla sig till Kina och bränna alla Scandics biblar på ett stort bål?

- DN har konstaterat att män och kvinnor är rätt så lika ändå. Skillnaderna som finns är mindre än de som finns mellan individer av samma kön, och de flesta av de skillnader som finns beror på att kvinnor och män förväntas bete sig olika. Det handlar inte så mycket om biologi som det handlar om sociala konstruktioner och kultur. Läsvärt, även om artikeln inte tar upp den manliga könsrollen, och de förväntningar som gör att män misslyckas.

- Göran Greiders föredrag för Stureakademin var intressant. Han pratade mest om den socialistiska klasskänslan och hur liberaler var egoister. Vi kom in på skogsbrukspolitik där han ville ha gigantiska statliga naturreservat för att säkra den biologiska mångfalden, men hade inget bra argument mot att biologiskmångfald ibland uppstår på grund av att mark brukas (ängsmarker/kulturlandskap), eller hur vi ska få tag i papper och trä i framtiden (om nu skog knappt ska brukas). Tyvärr han vi inte diskutera mer på just det ämnet.

—

För övrigt vill jag att dygnet ska ha 30 timmar (jag har alldeles för mycket jag borde göra), påstå att SJ:s tysta avdelningar är allt annat än tysta (jag har åkt nånstans mellan 6-8 resor i sådan nu), och konstatera att jag hellre vore anarkist än konservativ.