Johanna Nylander

“Yo, I’ll tell you what I want, what I really really want,
So tell me what you want, what you really really want,
I’ll tell you what I want, what I really really want,
So tell me what you want, what you really really want,
I wanna, I wanna, I wanna, I wanna, I wanna really
really really wanna zigazig ha.”

Med anledning av den debatt som tydligen finns om Fridas låt “Dunka mig”, och mitt eget föregående inlägg, tänkte jag påminna i alla fall mina bloggläsare, om hur det lät för drygt tio år sedan, då Spice Girls dominerade etern.

Eftersom att jag är ett gammalt fan av gruppen, så måste jag erkänna att jag gillar att de ska återförenas. De var inga änglar, men bortglömt till förmån för skandalrubrikerna kring paret Beckham, är den insats gruppen gjorde för min generation. Att som tjej se till att ta för sig, synas och samtidigt inte behöva förvandla sig till man, är ett budskap som ständigt verkar behöva upprepas.

Att texterna definitivt inte var oskyldiga tåls också att påpeka, för vad sägs om:

“So here’s a story from A to Z, you wanna get with me
you gotta listen carefully,
We got Em in the place who likes it in your face,
we got G like MC who likes it on an
Easy V doesn’t come for free, she’s a real lady,
and as for me you’ll see,
Slam your body down and wind it all around
Slam your body down and wind it all around.“

kanske i synnerhet rad tre…

Som bevis på min förälskelse till gruppen så bör det fina fotot från 1999 publiceras. Ginger Spice hade hoppat av, men fick vara med ändå, och jag i sällskap med tre kompisar från mellanstadieklassen bestämde oss för att avbilda gruppen i jätteformat. Tror inte det behöver kommenteras mer än så.

Jag tänkte skriva ett inlägg om kvinnor och sexualitet med anledning av den här artikeln, men det är svårt utan att bli personlig, och eftersom att kvinnor hela tiden döms utefter sin sexualitet, så tänkte jag undvika det. Lite trist är det dock att samma tidning skyller (eller i alla fall antyder att) de ökade aborttalen hos unga med att tjejer har ett aktivare sexliv i dag än tidigare. Om man tänker spara sin oskuld tills man gifter sig och då endast idka vaniljsex i reproduktivt syfte, eller om man trivs bra med att knulla runt och har förkärlek till mer dekadenta fetischer, har faktiskt ingen någonting att göra med. Oavsett om personen i fråga är tjej eller kille.

Sen är det alltid bra att skydda sig (är möjligen något otaktiskt i första exemplet), testa sig ofta, och ha koll på saker som ägglossning. Men det är faktiskt en annan sak.

Det borde inte vara synen på sex i sig som väcker oro, utan synen på skydd. Att det finns en friare syn på sex i dagens samhälle borde i stället vara någonting positivt, och någonting samhället borde uppmuntra, i synnerhet med tanke på att det fortfarande skiljer mycket i hur tjejers och killars sexualliv bemöts från olika institutioner.

—

Bor du i Västra Götaland eller i Västerbotten kan du testa dig för klamydia på nätet. Helt gratis och provet kommer på posten. Klamydia.se är adressen.

—

Annars måste jag tillägga att:

- Det finns stora risker för låg humor när man pratar om glasskulor (“jag ska bara tvätta händerna först, så får jag lättare att ta hand om dina kulor”), och att 1200 av dem under en dag orsakar lätt ömmande axel.

- Antingen så klarar inte tele2:s smart-abonnemang mer än två timmars taltid i sträck, utan att man delar upp samtalet, eller så är det min telefon. Mobilen är för övrigt en av de bättre uppfinningarna efter internet.

- Kattungar är söta. En katt får dock vara tillräckligt i studentlya, men varför är inte katter alltid tre veckor gamla?

- Bitte Assarmo borde sluta spotta på feminister, så kommer feministerna sluta spotta på kärnfamiljen. Att det inte är alla feminister som har någonting emot kärnfamiljen verkar ha gått Assarmo helt förbi, samt att det flesta feminister faktiskt inte alls ser allting svart eller vitt, utan inser att världen är lite mera komplicerad. Uppenbarligen verkar feminister enligt Assarmo dock bara komma från den mörka sidan.

…må vara gammalt, men funkar ändå:

“I believe there is something out there watching over us – unfortunately it’s the government”

och ska vara sagt av Woody Allen. Lite med tanke på Storbritanniens föräldraambitioner och svenska övervakningsförslag…

Tipstack till Niklas.

Å så har Storbritannien gett sig in i censurdiskussionen genom att förbjuda spelet “Manhaunt 2″. Helt plötsligt kommer mängder av 15-åringar försöka kommer över spelet, i stället för att det kunde passera obemärkt med en 18-årsgräns.

Det har sagts innan, och kan helt klart sägas igen, men vuxna människor är vuxna, och fullt kapabla till att fatta beslut om hur mycket våld de klarar av att konsumera. Staten vet inte bättre. Varför man överhuvud taget förbjuder ett spel på grund av dess våldsamhet har jag mycket svårt att förstå, eftersom det måste handla om någon sorts vilja att övermoralisera över människors liv. Det finns ingen enhetlig forskning om att våld i spel är farligt ens för barn och ungdomar, och vuxna människor i synnerhet borde kunna avgöra själva vad för typ av spel man vill spela.

Censurern i Storbritannien påminner mig om att vi ju faktiskt har en censurlag för vuxna här i Sverige också.

Avskaffa. Nu.

Marita Ulvskog ger sig i dag ut på DN Debatt och vill avskaffa valhemligheten för rika. Eller, i alla fall för de rika som inte bara röstar, utan också får för sig någonting så otroligt som att ge bort lite av sina pengar till ett politiskt parti.

Att en person som vill ge bort lite av sina pengar ser Ulvskog som ett demokratiskt problem, eftersom personer som gett bort mycket pengar till moderaterna kanske till och med fått skaka hand med Fredrik Reinfeldt som tack för hjälpen. Utan att Ulvskog vet vem det är.

Jag vet att socialdemokraterna gillar registrering av olika slag, men det finns faktiskt en otroligt stor poäng i att privatpersoner ska få spendera sina pengar som de vill. Utan att det för den sakens skull ska behöva röjas vilket parti man sympatiserar med. Om man misstänker att partiet som tar emot pengarna utformar sin politik efter det, så är inte väljarna dumma, utan kommer väga in en sån sak nästa gång de röstar.

Om socialdemokraterna dock vill hänga ut de privatpersoner som skänker pengar till dem, så står det dem fritt att göra det. Personligen tycker jag faktiskt att eldsjälar som tex. Claes Decker (mannen som skänkte en miljon till F! under valrörelsen) skall få bestämma själva om de ska gå ut med sitt stöd eller inte.

En annan sak som Ulvskog ser som ett demokratiskt problem är de bidrag som tex. Timbro och Skattebetalarnas förening gett till “borgerlig opinionsbildning”, och säger:

“Genom att i formell mening vara fristående stiftelser och föreningar har man ända sedan 1970-talet kunnat bedriva organiserad borgerlig opinionsbildning i massiv skala utan att behöva redovisa en krona offentligt. Detta är ett demokratiskt problem.”

Vad jag vet så bedriver nämnda organisationer opinionsbildning själva för att påverka regeringens agenda, oavsett vad som står i de borgerliga partiernas partiporgram, och oavsett vilken regering som styr. Det är också föreningar som arbetar på en helt frivillig grund, alternativt med medel ingen tvingas bidra med. LO:s skänkta 6 kronor per fackmedlem till socialdemokraterna skulle jag se som ett större demokratiskt problem, även om jag skulle tycka att det vore att ta i, eftersom jag kan välja (och har valt), att inte alls gå med i facket, till stora delar just av den anledningen.

Ulvskog borde fundera på vad som är demokratiska problem, och varför inte personer med pengar ska få behålla sin valhemlighet. Det är trots allt de politiska besluten som är de viktiga, och om någon organisation, eller särintresse är en orsak till att ett visst beslut fattas, så kommer media att granska det, och väljarna märka det. Tycker de (väljarna alltså), att det är ett dåligt beslut, så kommer det också att märkas i nästa val. Ulvskog borde lära sig att väljarna inte är så dumma ändå.

I lördags klagade delar av bokbranchen i en artikel i SvD om att allt fler böcker laddas ner illegalt. “Nätpiraterna” är de onda som laddar ner framför allt ljudböcker, i stället för att köpa de lagligt i butik. En royaltyhandläggare jämför kopieringen med att stjäla oxfilé, medan en förläggare talar lite mer om hur man måste underlätta för konsumenten och göra nedladdningen mer tillgänglig.

Själv älskar jag böcker, och var en rätt nördig bokmal som 11-12-åring. Jag är antingen konservativ, eller för otålig, eftersom att böckerna jag läser helst ska vara tryckt på papper, och inte upplästa av någon annan. Allra helst ska de också stå i bokhyllan när de är färdiglästa, så jag konsumerar rätt mycket av varan.

Däremot är jag mycket medveten om att alla inte har samma relation till böcker som jag. Ljudboken har fått personer som inte läser särskilt ofta, att läsa lite mera, och få en massa mer kultur till sig. Därför tror jag också det är viktigt att bokförlagen får en sund syn på det där med kopiering, och inte förstör möjligheten till den nedladdning de kallar för illegal, och inte heller drar sig från att ge ut nya böcker i ljudform. Det kanske är mina fördomar, men jag har en liten känsla av att det finns rätt många marknadsandelar att tjäna hos ett bokförlag som får uppmärksamhet av de manliga 15-35-åringar som fildelar mest.

En del av bokbranchen börjar i alla fall fundera på hur man skall förhålla sig till fildelningen. Ett av mail i dagens skörd handlade om att Bonnierförlagen och Svenska förläggareföreningen har lagt upp en enkät som undersöker just relationen fildelning och olika former av digitala böcker. En enkät som faktiskt kan vara värd att fylla i (inte bara för att man vinner en bok), eftersom att svaren med största sannolikhet kommer leda till hur den här delen av bokbranchen kommer förhålla sig till den kopiering som förekommer på nätet.

Enkäten hittar du här. Ett tips är att utnyttja de öppna frågorna.

Den största anledningen (förutom den uppenbara sommarslentriana nyhetstorkan) till att jag inte bloggat de senaste dagarna, är att det mesta jag skulle vilja haspla ur mig är av en något för privat karaktär för att platsa här. Ingenting är riktigt hundra definitivt än (saker i mitt liv tenderar mycket sällan att vara det), men det ena till det andra leder i alla fall till att jag med största sannolikhet kommer att befinna mig på Gotland under (i alla fall delar av) almedalsveckan i sommar. Givetvis kommer datorn följa med, och jag kommer att lämna mina dagliga rapporter.

Lite kluven är jag dock till jippot. Det är alldeles för mycket ryggdunkande och klubb för inbördes beundran för min smak, och hela grejen blir svår att kritisera, eftersom att stora delar av sveriges journalistkår åker dit och festar på arbetsgivarens bekostnad. Oavsett så tänkte jag i alla fall försöka hitta min egen vinkel på veckan, och det skall bli spännande att se vilka saker som kommer lyckas dra till sig min uppmärksamhet. Seminarier som handlar om feminism och fildelning kommer vara extra intressanta.

Annars är jag för tillfället rätt less på partipolitiken. Jag vidhåller fortfarande min åsikt om att Björklund inte är rätt val av folkpartiledare. Han får allt motbevisa mig först. Sen kanske han lyckas, eller så lyckas han inte. Ett par veckor efter almedalen kommer det i alla fall en rätt avgörande händelse för folkpartiets framtid, nämligen ungdomsförbundets kongress. Åt vilket håll luf kommer röra sig på den politiska kartan, kommer troligen också prägla partiet en hel del, vare sig partiet vill det eller inte.

En överhängande risk finns dock att även Luf tar ett par kliv bort från den liberala banan. Personligen hoppas jag på att medlemmarna och ombuden vill annorlunda, och därmed kan tvinga partiet åt samma håll. Kanske inte direkt, och kanske inte så snabbt, men om luf tonar ner på liberalismen, så kommer folkpartiet inte ha någon anledning kvar att ha kvar “liberalerna” i namnet.

Sommarvärmen börjar avta till lite mera mänskliga temperaturer. Själv tyckte jag det var bra, eftersom jag räknade med att kunna se riksdagsdebatten om FRA på svt 24 nu i eftermiddag. Dessvärre hade jag fel eftersom att debatten inte sänds. I alla fall inte i direktsändning. Hur kan SVT ha gjort en sån miss?

—

Sommarpratarna för året är i alla fall presenterade nu. Bara för att jag kan, så måste jag klaga lite på vänstervridningen hos talarna. Både Mona Sahlin, Gustav Fridolin, Åsa Linderborg och Helle Klein. Mot Filippa Reinfeldt som enda borgerliga politiker. Kanske borde räkna ex-sossen Paulo Roberto, eftersom han väl är kristdemokrat nu. Dock knappast särskilt aktiv.

För den som vill höra något annat, antingen i ren protest, eller för att det är bra, rekomenderar jag Timbros Podradio. Just nu går Petra Östergren i spelaren. Podradion går dessutom att ladda ner, plus att man kan bestämma vem man vill lyssna på, när man vill, och redan nu.

—

Till sist kan jag inte låta bli att rycka lite på mungiporna åt IDG:s klädkod för personalen. Det är kavaj som gäller (i alla fall för männen). Med tanke på tidningarnas innehåll så tippar jag att nördfaktorn på redaktionen är rätt lagom hög, och att den där klädkoden är rätt välbehövlig. Sen att jag personligen gillar tröjor med nördtryck och inte gillar klädkoder är en annan sak. Tippar dock att den åsikten inte delas av alla, och det finns en poäng i att, i alla fall i arbetssituationer, se ut på ett sätt att man inte hela tiden behöver förklara sig eller ifrågasättas för det.

—

För övrigt verkar stora delar av den politiska sfären ha invaderat facebook. Har varit användare i några veckor nu och saknar egentligen mest de gamla gymnasiekompisarna, och stora delar av skövde. Plus att sidan inte verkar fatta att det finns en kommun i sverige som heter alvesta, och som faktiskt också den har gymnasieskola. hrmpf.

Annars är sommar, laptop, en innergård och trådlöst nät en alldeles underbar kombination. När kommer det trådlös el?

I februari kritiserade jag bloggkollegan Fredrik Federley för hans uttalanden om FRA. I dag skriver han själv om bakgrunden till varför han kommer att rösta ja till FRA-lagen, och det låga taket för riksdagsledamöter hos regeringspartierna att rösta emot regeringslinjen. Det tolereras helt enkelt inte, i alla fall inte i detta fallet, och i alla fall inte hos centerpartiet.

Att gå ut med det så öppet, och så rakt, förtjänar han all respekt och heder för.

Dessvärre har jag mycket svårt att tänka mig att det bara är centerpartiet som har partipiska i denna frågan, och skulle vilja höra hur de liberala folkpartistiska och moderata ledamöterna kommer göra. Risken finns ju faktiskt att taket inom partierna där är ännu lägre, så att ledamöter som på torsdag kommer rösta emot sin övertygelse, inte ens vågar gå ut och berätta att så är fallet. En punkt jag mycket gärna blir motbevisad på.

Fortsätter regeringen att sätta den här pressen på de borgerliga riksdagsledamöterna, så är den precis lika maktfullkomlig som den socialdemokratiska.

Varför har förresten ingen tidning nappat på det här än?

En möjlighet att kopiera varor med sammanlagt maximalt värde av 43 kronor (troligen lägre), gav 20000 kronor i böter. DN rapporterar att fildelningsdomen mot musikutdelaren i Borås står fast. Idg.se konstaterar att polisen inte kommer få göra husrannsakan för fildelningsbrott.

Lite tristare att även hovrätten godkänner skärmdumpar och loggfiler som teknisk bevisning, och att ingen brytt sig om att Ifpi använde en statlig kulturinstutitions nät för att tanka hem musiken.