Johanna Nylander

Det är snart nytt år, och det är dags för någon form av summering.

Det bästa på frihets- och integritetsfronten 2006 måste vara bytet av justitieminister. Beatice Ask har fortfarande inte gjort så mycket, men hon har en helt annan inställning än Bodström på ämnet integritet. Tyvärr är det inte hon som enbart styr politiken (vilket är skönt också), och lagar som datalagringsdirektivet kommer att implementeras i svensk lagstiftning.

I ett världsperspektiv har kritiken mot supermaktens ledare i väst tacksamt nog ökat. Samtidigt har vi i Sverige en vänster som försvarar Hizbollah. I ett val mellan Israel och Iran väljer jag lätt Israel, även om världen är långt ifrån svart och vit. En studie i både färg och gråskalor är någonting många politiker bör lära sig.

2006 var året då fildelningsfrågorna var heta. Det började magstarkt med Piratpartiet som säkert chockade en och annan skivbolagsdirektör när de kom i början av januari. I juni vände vindarna något och piratbukten blev utsatt för en rättsosäker överdimensionerad polisrazzia. Vad som kommer hända i den soppan är fortfarande oklart, åklagare Roswall försöker hala ut historien så långt det går och inblandningen från USA är fortfarande inte uppklarad.

2006 var också året då bara Göran Persson av partiledarna försvarade lagen om nedladdning, samtidigt som det från politiskt håll har bestämts noll om frågan. Ett par personer har blivit dömda för spridning av upphovsrättsskyddat material, en person har friats vid överklagande.

I skuggan av dokumentären könskriget har debatten om jämställdhet och feminism varit lågmäld. Den mest diskuterade frågan har varit hushållsnära tjänster. Något som är principiellt viktigt, men kanske trots allt inte kommer kunna påverka så många. En höjdpunkt var när nuvarande jämställdhetsministern skrev en artikel på expressens sidan fyra om makt och kärlek.

Under hösten har prostitutionsdebatten väckts till liv igen. Petra Östergrens bok om porr, horor och feminister upprörde många. Något som behövdes i en annars allt mer nymoralistisk debatt där feminister krävt förbud istället för rättigheter. Det borde vara tvärtom.

I bloggandet har det under hösten rått lite efter-vals-torka. Vårens stormar kring danielssonaffären lade sig när han avgick, sanningen om vad han egentligen gjorde har tyvärr fortfarande inte kommit fram. Kulturpolitik har nog varit det hetaste ämnet, och jag har fått diskutera både författarlöner och public service för lite större publik än bara den som hittar in till bloggen.

Nästa år ska jag försöka tona ner på partipolitiken (det blev rätt mycket folkpartiet i valrörelsen), men tänker fortsätta vara både tokhöger&kommersialismdyrkare, populistpingla och liten vän. Så det så!

Men, först blir det nyårsfirande. Fest hos i Skövde och Linda, Carro och jag gjorde smörgåstårtor idag. Eller rättare sagt; Linda gjorde tårtan, Carro hjälpte till och jag vispade grädde, hackade gurka och diskade. Hela tretton personer kommer vi bli i den lilla lägenheten på trettio kvadrat. Björn har tagit sig ner från stockholm och tydligen fått epitetet “kvällens kattunge” av Karolina Lassbo. Sött. Mindre kattunge och mera skägg hade dataspelsmakaren som intagit Jespers lägenhet. Lillasyster gillade spelet han skrivit manus till i alla fall. Måste ses som gott betyg. Kommer bli trevligt värre, och förhoppningsvis bättre än förra årets fest.

Så…Gott nytt år!

Tillbaka i Skövde igen. Min stackars micra klarade ombesiktningen och får allt stå ut med att rulla på de svenska vägarna ett år till. Aluminiumtejp och rostskyddssprej är en underskattad kombination. Dessutom är den vit numera. En tvätt, och bilen ser nästan ny ut (kanske en väl tilltagen överdrift).

Godnattsaga är numera den här timbroianska julklappsboken. Ska läsa Stureakademin nästa år, så det är bara att hugga in i tegelstenar med sexiga undertitlar som “Berättelsen om marknadens globala renässans”. Högst självvalt, och kan nog bli intressant, även om boken just nu känns tjock.

Saddam kommer enligt uppgift avrättas idag. Jag kommer inte sörja, men dödstraff är fel även för massmördare, och hans offer förtjänar upprättelse i form av domar för alla hans brott. En snabb avrättning kommer knappast skapa färre diktatorer.

Det kan låta banalt att uppröras över, men jag tycker faktiskt att dörrar skall få målas rosa. Hus också för den delen. Gärna med gröna prickar på, om man tycker att det är snyggt. Utan att de kommunala politikerna i byggnadsnämnden skall få ha vetorätt (ännu mindre klåfingriga tjänstemän). Byggnadsnämnderna består dessutom till största delen av medelålders män*, och jag tror inte de bäst vet hur människor skall få bygga eller måla sina ägodelar. Om det är marknadsvärdet för grannarnas dörrar/hus/lägenheter som sjunker så är det grannarna som ska vetorätt och inte politiker. Inte för att det skulle behövas heller egentligen.

—

*Jag har ingen statistik på det, utan bygger påståendet på erfarenheter(de tre kommuner jag bott i) och kanske ett par fördomar. Motbevisa mig gärna.

Johan Ingerö gör ett kortare tillbakabesök på bloggen och skriver om de borgerliga ungdomsförbunden. Även om kritiken mot just det liberala ungdomsförbundet är hård, så rekomenderas inläggen.

Till skillnad från Johan så tror jag dock att engagemanget i flyktingpolitiken är både bra och vettigt, även om det kanske inte ger så mycket mediapoäng. Att i idédebatten faktiskt vara för fri invandring är i dag sällsynt, men kanske någonting som skulle kunna matcha det för tjugo år sedan galna kravet om homoadoptioner.

Vad det gäller vurmandet för centerns ungdomsförbund, så är det bara att gratulera. Tyvärr blir det ett problem när CUF är radikala och liberala, samtidigt som centern på lokalnivå ofta samarbetar med socialdemokraterna och verkar vara med intresserade av maktkampen än om vilka idéer partiets ungdomsförbundare har. I kommuner som den jag befinner mig i nu är centern som starkast, och i Alvesta bryr man sig inte särskilt mycket om marknadshyror (det fungerar ändå, om lägenheterna inte hyrs ut, måste man sänka hyran), utan mer om EU:s jordbruksstöd och elpriser.

Sen så tror jag också att det är bra att kuf-nivån sjunkit. TP-kvällar i all ära, men jag tror Isobel hade ett par poänger när hon kritiserade ungdomsförbunden för drygt ett år sedan…

Idag uppmärksammar Expressen det jag skrev inatt, nämligen att barnporrbrott inte prioriteras till förmån för upphovsrättsbrott.

Jag tycker fortfarande det borde vara tvärt om.

Just nu pågår det en namnunderskriftsinsamling på organisationen Ecpats hemsida. Anledningen är att polisens barnpornografigrupp enligt Ecpat har bristande resurser, och att det i sin tur drabbar utsatta barn.

Jag gillar inte barnporr, och tycker att polisen borde få mer resurser till att bekämpa spridningen. För att få lite perspektiv på hur svenskt rättväsende prioriterar, får man inte glömma bort det uppdrag förra regeringen gav till rikspolisstyrelsen och åklagarmyndigheten tidigare i år, nämligen att prioritera en “Effektivare bekämpning av immaterialrättsliga brott“, dvs. brott kopplade till fildelning av upphovsrättsskyddat material.

Den omprioriteringen har drabbat barnporrbekämparna eftersom det är på IT-enheterna båda brottstyperna försöks lösa. Någonting både åklagare och förra ministern erkände (den senare i en svt-intervju).

Jag kan bara tala för mig själv, men i mina ögon är barnporrbrott betydligt värre än fildelning, och den nuvarande justitieministern borde genast ta och vända på prioriteringsordningen och se till att det är barnporrsbrottsligar det blir razzior hos och inte vanliga fildelare. När Bodström var justitieminister jämställde han människohandel med fildelning. Beatrice Ask borde vara klok nog och inse att det är stor skillnad.

—

Inlägget är korspostat på bloggregeringen. Det passade för mycket in på båda sidor för att välja.

Det är någonting speciellt med lokaltidningar. I skövde har jag ingen, och eftersom att den tidning som finns inte behagar ha en websida, så är mitt intag av lokala nyheter mycket liten. Det mesta får jag reda på via mun-till-mun-metoden något som gör nyheterna något mer personliga och subjektiva, på gott och ont.

Utanför Alvesta i Småland är det dock Smålandsposten som gäller. Eftersom att min mamma har en prenumeration, trivs jag rätt så bra med att få läsa lokaltidningen när jag kommer hem, för att uppdatera mig bland familjespalterna(i synnerhet när man har gamla klasskompisar som gift sig!), men framförallt, för att få läsa den fantastiska insändarsidan.

Smålandsposten har tre sidor för olika typer av politisk debatt. Den första finns i del ett, och är ledarsidan. Där trängs ett par borgerliga högerdebattörer, mig veterligen nästintill enbart män, och åsikterna är väl snarare konservativa än liberala.

Den andra sidan återfinns i del två, och heter “debatt”. Där figurerar mestadels etablerade lokalpolitiker och någon sällsynt gång en och annan rikspolitiker om allt från ulvskogs utspel till elbolag och snöoväder.

Den mest intressanta sidan är insändarsidan. I smålandsposten heter den “Röster”, och gårdagens (onsdag) sida innehöll hela fem insändare. Ämnena är varierande, och talar otroligt mycket för sig själva.

• “Vad får hemtjänsten egentligen göra”
  Insändarskribenten upprörs över att hemtjänsten inte får städa ordentligt hemma hos sin svärmor, utan bara får göra vissa moment. Insändarskribenten föreslår att hemtjänstpersonalen får stryrketräningslektioner av kommunen om anledningen (att de inte får utföra vissa moment) är risken för arbetsskador.

• “Dagis – ett sorgebarn för kommunen”
  Insändarskribenten för fram åsikten att dagisen klarade sig bättre och hade större budget innan maxtaxan infördes.

• “Valförlustens efterpel”
  Insändarskribenten gillar inte att sossarna tillsammans med centern gjort en 25% besparing på Uppviddiges kulturskola.

• “Virestads kyrka”
  Insändarskribenten vill få svar på frågor om Virestads kyrka, och undrar om det är sant att kyrkan skall stänga flera söndagar under vintern. Citat “Något sådant lär inte ha hänt i Virestad kyrkas historia”.

• “Låt landsbygden få lite ljus igen”
  Insändarskribenten menar på att landsbygden slocknat eftersom det inte finns några gatlyktor mellan Ryd och Fridafors längre. Citat “Jag har hört att det finns ett förslag att släcka varannan gatlykta”.

Missförstå mig rätt, jag tycker lokalpolitik är viktigt, men vissa insändare sätter perspektiv på tillvaron. Mina egna insatser i lokaltidningen är stora. Har nog haft två eller tre insändare publicerade, fick tidningen komma på besök när min klass hade julteateruppsättning av Pelle Svanslös 1998 (jag var den enda som vågade ringa dit), och satte stor press på det socialdemokratiska kommunalrådet (som då var högsta hönset i kommunen) nån gång runt 2001 och kommunen ville minska antalet lärare på min skola (jag var otroligt politisk korrekt redan då). Som tur är fanns inte smålandsposten på nätet då…

Eftersom att det snart är nyår och jag gillar siffror, så tänkte jag bjuda på lite statistik (ihopsamlat av google) från det gånga året.

Bloggen har haft över 110000 besökare under året. Flest var det den 18/5 och den 3/6. I maj på grund av Danielssonhysterin, och i juni på grund av razzian mot piratebay.

Top fem lästa poster är:
6993 träffar – Om piratebay-demostrationen (många som ville protestera)
4721 träffar – Bodström som delade fil
4707 träffar – Pär Brumarks mail
3828 träffar – “Skvallerbloggen” om Danielsson (notera att samtliga kommentarer kommit efter den 18e)
3231 träffar – Granskningen fildelningsfallet i Borås (jag fick läsa förundersökningen)

Top fem sökord är:
1. johanna nylander
2. piratebay
3. fildelning
4. frihet fildelning feminism
5. feminism

Bubblare på plats 6 är ordet “hårdporr”.

Onödigt vetande kan vara att hela 106 personer hittade hit genom att googla på “booten anna”, 8 personer på kombinationen “rikta antenn plåtburk” och 5 personer på “göra lampskärmar”. Esbatis civilstatus har jag ingen aning om, men fem personer har hittat hit genom att söka på “ali esbati flickvän”.

Personligen beundrar jag personen som sökte på “och” och hittade hit, samt “Har leijonborg någonsin haft ett hederligt arbete”.

Annat kul att veta är att den vanligaste läsaren bor i stockholm, använder telia och att fler från uppsala universitet än skövde högskola läser regelbundet. Riksdagen har stått för 290 unika besök under året, regeringskansliet 239 och glesbygdsverket 24.

På min obligatoriska julroadtrip över södra Sverige har jag nu landat i de småländska skogarna. Julmat i form av allt mellan köttbullar och grönkål, till lax och julgodis gör att jag känner mig som en mindre boll, men det är rätt skönt att få njuta av föräldrarnas kokkonst då och då.

Trist är det att upptäcka fartkameran som står uppställd ett tiotal meter från min mammas hus, lite roligare är det att få köra i hundratio sista sträckan dit.

Juldagen innebar återseende av gamla barndomsvänner. Nästan halva högstadieklassen befolkade utestället i Växjö(och dryga tusen pers till), och mig veterligen gick det betydligt lugnare till än på den galna hästen. Det är avkopplande att umgås med människor som vare sig är politiskt aktiva, eller dataspelsnördar som omväxling i bland.

Världsproblemen har inte tagit semester bara för att många firar jul. Saddam Hussein skall avrättas inom trettio dagar, vilket innebär att alldeles för många aldrig någonsin kommer få upprättelse för de brott diktatorn har begått. Att han faktiskt blir dömd för de anklagade brotten i en rättvis rättegång är minst lika viktigt som att han får sitt straff. Att ännu en människa dör lite för tidigt hjälper knappast någon.

Nästa kvällstidningsuppror efter det med klimatet är om de “livsfarliga” transfetterna. Expressen kräver förbud, men för en gångs skull gör livsmedelsverket rätt och låter branchen själva lösa problemet. Statliga pengar kan läggas på vettigare saker, och bland just matbranchen finns det alldeles för mycket pekpinnar redan. Inte blir det bättre av att de bordlagda 79 pekpinne-punkterna från folkhälsoinstitutet tas upp av regeringen igen. Lika bra att förbjuda julborden också när man ändå håller på.

Nej, efter all julmat längtar jag just nu efter något totalt osvenskt. Pizza eller sushi ligger högt upp på önskelistan. Någon som känner till ett bra sushiställe i närheten av alvesta/växjö (om det ens finns)?

Med tanke på vad julafton egentligen handlar om, så tyckte jag att de här två bilderna passade dagen:
Knappast skulle heller tomten klara sig med sin tomteverkstad och massproduktion av klappar om APB med vänner fick bestämma. Nicklas Lundblads tomtekrönika rekommenderas som julläsning.

Jag vill också ha en ferrari i julklapp. Det är helt okej om den kommer tre dagar för sent, och du kan skippa inslagningspappret. Jag lovar att bli glad ändå. Leveransadress borde kunna hittas på nätet.

Jag kan iof tänka mig valfri bil som är bättre än min ihoptejpade (aluminiumtejp är underskattat) micra, eller andra dyra julklappar i allmänhet. Löftet om att bli glad kvarstår.