Johanna Nylander

Nu har allt de svenska poliserna gått för långt. Femtio poliser gjorde idag razzia mot Piratebays servrar, vilket gjort att både thepiratebay.com och piratbyran.org ligger nere. Vad det är i detta innehåll som är olagligt har jag svårt att se, eftersom att Piratebay är en bittorrenttracker och inte tillhandahåller material själv, och Piratbyrån inte har någonting med det att göra (att stänga ner den sidan är mer att likna vid censur).

I de luddiga kommentarer som runt omkring historien finns: “De misstänks för brott mot upphovsrättslagen alternativt medhjälp till brott mot upphovsrättslagen.”

Medhjälp till brott mot upphovsrättslagen? All fildelning är långt ifrån olaglig, och kan man verkligen kräva ansvar hos en såpass stor sida att kontrollera vad dess användare lägger ut? Var är tillslagen mot blocket och andra försäljningssajter där rent stöldgods förekommer? Där det dessutom handlar om rent fysiska ting.

Inte konstigt att folk tappar tilltron till polis och till politiker när sådana här tillslag får ske. Att organisera hela FEMTIO poliser till en sån här sak kan inte kallas för någonting annat än resursslöseri. Har inte dessa femtio poliser någonting viktigare att göra?

Nej, det verkar mer som att polisen köpt antipiratbyråns krav rakt av, inte har koll på de tekniska faktan runt om, och helt enkelt prioriterar helt fel.

Uppdatering: Mer finns att läsa på piratbyråns temorära blogg samt på piratpartiets hemsida. Det luktar mer och mer censur runt det hela, och ett så oigenomtänkt förslag att det är rättsvidrigt.

Jag har även gått ut med ett pressmeddelande om det genom luf. Det kan du läsa här.

Uppdatering 2: Sänd mina rötter regn har en större rapportering om läget. Klart läsvärd.

Det här skulle blivit ett argt långt inlägg om aftonbladets webbtv om övervakningskameror, om min gröna mediaaktivistvän som fotar kameror på stormarknader, om den blå kameraskylten som kommit upp på dörren till min lokala kvartersbutik, om Jonna som till och med har dem hemma, om storebrors framfart i allmänhet och om statmoraliserande, mobilfria zoner i tunnelbanan (räcker det inte med vagnarna på tågen?) och cykelhjälmstvång.

Istället så låter jag bilden tala för sig själv. Jag vet att jag haft den ute innan, men jag tycker ändå att en bild som varnar för en övervakningskamera, mitt utomhus på den västsvenska landsbygden förtjänar att uppmärksammas.

Lite blandad tips, åsikter och länkar:

“Chattande kvinnor gör bäst i att kalla sig Bertil” är en rubrik hos idg.se från igår. Undersökningen som artikeln refererar till, visar mycket tydligt hur mycket vårt beteende utgår från könsrollerna, och inte efter hur vi beter oss eller är. Samtidigt så efterlyser Sakine brudarna i den politiska bloggosfären, och för ett par dar sedan så plockade Krohnman fram några (jag kom med!). Läs i synnerhet kommentatorfälten efter båda posterna.

För den uppmärksamma så finns också en ny banner längst ner i högerkolummen. Det är amnesty internationals kampanj mot censur av internet. Rasmus sammanfattar det bra, och efter ytterligare påminnelse av Kalle så är bannern på plats.

Piratparitets Rick har börjat blogga och fått en plats i fildelarlistan.

DN har frågat nitton personer i Sveriges kulturelit över vilken fråga som är viktigast i kulturpolitiken inför valet. Extremt stockholmsfokuserade svar (vilket hela kulturstödet tenderar till att vara), och en stor avsknad av fildelningen som fråga. Kulturutbyte för alla människor, eller kulurstöd till en elit?

Till sist måste jag bara göra reklam för mitt senaste biobesök; “X-men The last stand“. En alldeles för kort film, men bra action och sån där lagom hollywoodiansk frihetspropaganda.

I gårdagens aftonbladet så kan du läsa en debattartikel med rubriken; “Alla tiger om vilka politiker som köpte sex av småflickor”. Det handlar om något som enligt artikelförfattaren som är känt på alla redaktioner, men som svenska folket inte vet. Kanske är det helt enkelt ingenting intressant över vilka politiker och högt uppsatta män som köpte sex av småflickor (13-14år enligt artikeln, idag skulle det räknas som våldtäkt).

Jag vet ingenting, och jag tänker inte vara med och skriva några rykten. Det som jag dock inte kan komma ifrån, är ett par artiklar i “Världen idag” för ungefär två månader sedan, som också de skriver om politiker och sexköpare, som faktiskt publicerar namn på några, och har mycket tydliga kopplingar till aftonbladetartikeln.

I de olika artiklarna så nämns namn som:
- Torbjörn Fälldin
- Olof Palme
- Lennart Geijer (fd. justitieminister)
- Olof Johansson
- Fem socialdemokratiska statsråd
- Två centerpartistiska topppolitiker
- En folkpartist som var vice talman i riksdagen

Jag gör nu det som bloggare brukar göra. Nämligen läser några tidningsartiklar som jag sedan skriver om och kommenterar. Jag gör det som feminist och privatperson. Jag hänvisar i detta inlägg alla faktafel till repektive tidning som publicerat uppgifterna. Länkar till “Världen idag” hittar du nedan, de bör läsas uppifrån och ned för bästa helhetsbilden, och listan på namn är helt och hållet hämtad från de olika artiklarna om historien. Mer av mina åsikter och tankar om prostitution hittar du här.

Artiklarna:
“Olof Palme var involverad i 1970-talets bordellhärva“
“Äntligen hela sanningen“
“Geijer-affärens minor känsliga att debattera” (från december 2004)
“Sanningen måste upp på bordet“
“Ebbe Carlsson och Hans Holmér: De var regeringens mörkläggare“
“Bordellhärvan blev till att börja med Geijeraffären, som därefter blev ingenting“

Läs gärna alltihopa och skapa dig en egen bild. Det är definitivt allra bäst, för det här är faktiskt ingenting som bör tystas ner totalt. Även om vissa verkar vilja det. Om nu allting stämmer, så har vi haft högt uppsatta regeringsmän (några statsministrar) som om de gjort det idag skulle fällts för våldtäkt. Och människor vill visst inte ens ta i det med tång. Vilka mer statshemligheter finns i regeringskulturen?

Miljöpartiets kongress är avslutad, och bland de mer intressanta delarna i partiets valmanifest, är sista meningen i “punkt 27 – kulur för alla“. Meningen har följande lydelse:

“Nedladdning av exempelvis musik och filmer för privatbruk ska vara tillåtet, men musikerna måste få kompensation”

Positivt kan man ju tänka sig, speciellt när det i media får lydelsen att “fildelning skall tillåtas”. Hur har egentligen miljöpartiet tänkt att det skall fungera, i alla fall med den ekonomiska kompensationen? Eller är det bara ett billigt knep för att locka röster från fildelande människor, för att sen inte kunna genomföra det ändå?

Meningen i sig är dessutom motsägelsefull och skulle kunna passa in i dagens situation likväl. Nedladdning är idag tillåtet om man kompenserar musikerna genom att ladda hem upphovsrättskyddat material på tex. deras egen betalsajt.

Sen kan man ju alltid fråga sig varför just musikerna skall få kompensation men inte filmmakarna? Eller vi som gör spel… (antar att det är en felskrivning, men ändå?)

Troligen så är meningen inte särskilt genomtänkt alls. En fungerande kompensationsmodell finns inte, och är omöjlig att göra utan omfattande internetövervakning. Det system som stim har bygger på radiokanalernas spellistor, vilka knappast motsvarar fildelandet på nätet. Ett system som skulle innebära ersättning motsvarande nedladdningsfrekvens kräver ett totalomfattande övervakningssystem med registreringar på varenda nedladdning. Något som vissa politiker kanske skulle gilla, men som vare sig är särskilt rimligt eller genomförbart, och snarare skulle hämna utvecklingen av informationsflödet och utbytet i sajberrymden.

Dessutom, är det verkligen statens uppgift att kompensera musiker eller andra upphovsrättsinnehavare för den gratis reklam som de får genom musikspridning på nätet? Den eventuella förlusten beror ju snarare på branchens bristande förmåga i att säkra sina egna inkomstkällor, och producerar varor som folk faktiskt vill betala för.

Annars handlar valmanifestet mest om en grön, fredfull och kärleksfull värld. Några punkter känns småpetiga, mycket få punkter är genomförbara i praktiken, och alkoholmoralen är på topp. Vissa av punkterna skulle inte behöva lagstiftning, och man glömmer bort det där med marknadskrafterna… Tanken är säkert för det mesta god, men jag vill inte ens veta hur hög skattesatsen hade blivit om man nu på allvar skulle uppfylla allt i manifestet. Jag vill hellre själv bestämma vad jag vill lägga pengarna på, och jag är inte så säker på att Fru Nuders friår är en av dem.

Miljöpartiet håller kongress i Borås. Intressant, och diskussionerna har under eftermiddagen gått mellan allt från fri invandring till religiösa friskolor och alternativ medicin. Gårkvällens grillkväll utanför Göteborg i liberalt sällskap bjöd till liknande diskussioner. Ett par andra bloggare ledde diskussionerna till både just den fria invandringen, höger-vänsterskalan och den amerikanska presidenten. Jag var helt klart mest vänster i samtalet.

I gårdagens artikel om Danielssonaffären i Expressen (mycket bra i övrigt, läs den!), fick jag ytterliggare ett nytt epitet; “sexbloggare”. Födelsedagsbarnet, republikanen och värden för gårdagens sammankomst tyckte att jag skulle blogga om kungens kärleksaffärer. Enligt uppgift så skall han ha en utomäktenskaplig dotter som borde fått kronstatus om man skall gå i kronologisk ordning. Dock så tar jag numera avstånd från all ryktesspridning, och avstår från att blogga mer om det. Passar också på att be om ursäkt för eventuella missförstånd det här stycket kunde haft.

Kuriosa i sammanhanget är ju dock alla ingooglingar jag fått på orden “strippande+tjejer” eller paradise-hotel-Natacha. Nämnvärt kan ju också vara att jag bloggat om Linda Rosing och en BB-Tina i förbifarten, men en sexblogg kommer inte förän den dagen jag sitter anställd på Sveavägen 68, och då högst anonymt.

För övrigt så är mitt wrestlingnamn enligt kungen; “Marvelous Bull”.

Jag vet att det inte är något nytt, men det tåls att återupprepas:

Det kanske inte är ett så dåligt krav egentligen, i alla fall inte första meningen, men att ha det som ett “prioriterat politikområde“, visar på hur stor verklighetsförankring Feministiskt Initiativ har.

Wille har helt klart den bästa analysen över den osynlige-toppkandidat-svt-Petter. Privatisering av den statliga televisionen efter valet, och låta de smala public-service-produktionerna ligga ute på entreprenad?

får inleda dagens blogginlägg. Tänkte nämligen skriva om den allt mer växande moralpaniken. Det är allt från JK som vill testa censureringslagstiftningen för spel, regler över Internet och bloggar efterlyses av etablisemanget, och tillsynsmyndigheten slår mot hårt på klubbar som är lite för queer.

När det handlar om bloggdiskusionen så är jag tyvärr själv kanske en viss del i det, och Flashbacks forum har fått mer reklam senaste veckan än på länge. Intressant i vändingarna är dock att människor faktiskt förespråkar regler och lagar över vad man skall få skriva på internet. Till och med Bobby-tragedin har blivit indragen i det hela, vilket gör att människor upprör sig ännu mera.

Så länge det handlar om och är för vuxna människor, så tycker jag definitivt att Internet skall vara så regelfritt som möjligt. Det går inte att fysiskt skada någon via nätet, och när det handlar om vilken information som skall vara tillgänglig digitalt över nätet, så finns det faktiskt inga anledningar till begränsningar. Ett skydd för den personliga integriteten, förbud mot statliga register som kan innefatta åsikter, men sedan bör resten faktiskt få vara fritt.

Folk kommer alltid skriva skit, folk kommer alltid att bete sig illa, men om man förbjuder det för att det är moraliskt fel, så sjunker bara problemet under ytan, och internet blir en falsk och isolerad värld, istället för att människor lär sig leva i den faktiska verkligheten och sållar bort det som inte är viktigt, och det som bara är rent strunt. Får man aldrig leva i den verkligheten, så kommer man heller inte lära sig klara av den.

Petiga regler och lagar är bara onödigt. De allra, allra flesta har en egen urskiljningsförmåga, och folk kommer automatiskt alltid välja att stödja det som är bra och intressant. När det handlar om Internet så är konkurrensen större, vilket också gör att dåliga saker inte får någon uppmärksamhet, utan glöms bort. Problemet blir när förstå-sig-påare inte riktigt förstår, utan istället vill ha pet-reglerna i alla fall, med hänvisning till den goda moralens sak.

Diskussion och opion är bra, och det handlar om allt. Men att från diskusion och försök till påverkan, till att tvinga folk med lagar; där är det en stor skillnad, och över den tröskeln behöver inte diskussionen om internet gå.

—

För övrigt så ska jag till Hultsfred i år. Bara så ni vet Blindside ska dit, och Lordi. Wii!

Sverige får skarp kritik i årets amnestyrapport. Det är framförallt flyktingpolitiken, avvisningen av två egyptier till säker tortyr och det bristfälliga skyddet för våldsutsatta kvinnor.

Det är inte bra i Sverige