Annars var det en torr debatt med förutsägbara frågor och ämnen. Det tenderade att bli lite intressant när patientrörligheten kom upp, och när programledaren försökte ställa Sahlin mot väggen om Ulvskogs uttalanden om fri rörlighet. Det gick ju sådär, inte ett ord om Ulvskogs jämförande mellan lettiska byggarbetare och organiserad människohandel, och ett mjäkigt bortdravlande från Sahlinhållet.

Jag har svårt att tro att en enda väljare där ute övertygades om vare sig Sahlin eller Reinfeldts insatser. Debatten lyckades att dra upp frågor som i alla fall till viss del avgörs i parlamentet, men det var snarare femton minuter politikbyråkratiska än frågor som skulle kunna engagera nya väljare, eller kom med någotning nytt utöver det de allra flesta redan visste.

Trist, för de hade ju faktiskt chansen.

- Klimatfrågan nästa. Skillnaderna mellan Reinfeldt och Sahlin är besynnerligt små, Sahlin får återigen in jobben i klimatfrågan också (hur lyckas hon?), medan Reinfeldt talar om hjälp till utvecklingsländer så att klimattrycket inte blir värre för att de inte räcker upp till målen. Reinfeldt vill “bli rik på att sälja klimatsmart energi”. Promt tog hela debatten slut, och jag tror inte att någon blev övertygad av vare sig Sahlin eller Reinfeldt. Varför så torra frågor?

Det hade väl varit fantastiskt om fler personer kunde komma hit, tjäna bra med pengar och åka tillbaka hem med tjock plånbok och lite mera välstånd. Även om det hade inneburit att lönen varit lägre än kollektivavtalsnivåer.

- Läs Isobels text om varför hon röstade som hon gjorde.

- Ring mamma och gratta henne på mors dag.

- Spana igenom mina tips om vettiga ep-kandidater. Andersdotter, Engström, Fjellner, Kinhult, Ekberg, Norrgård och Schmidt hör till mina favoriter beroende på vilket parti man bäst känner för att stödja.

- Spring förbi närmaste vallokal och rösta innan debatten börjar. Troligen kommer den inte säga någonting nytt som övertygar dig.

—

Dessutom: Läs gärna min bloggduellant Elisabeths analys inför debatten. Hon, liksom jag hoppas på en debatt utan inrikespolitik. Blir spännande att se om Agenda kan hålla måttet.

—

Om någon kan tipsa om en trevlig valvaka i malmötrakten får ni gärna hojta till och/eller bjuda in mig. Valnörderi är aldrig fel.

Sahlin sa dessutom att: “Jag är inte den som vill höja skatter jämt”. Kom i håg det till nästa valrörelse.

Annars handlade debatten mest om jobb och skatter. Finanskrisen i världen där Sahlin verkade hålla med Reinfeldt i mångt och mycket. Varslena vid Volvo där Reinfeldt talade om att få de varslade till nya jobb, och Sahlin som klagade över ersättningsnivåerna i a-kassan. Var är egentligen facket i det hela? Borde det inte vara en fråga mellan dem och arbetsgivarna?

Själv gillar jag Reinfeldts snack om lägre skatter (i synnerhet till låginkomsttagare), men tycker han är mesig med en massa nja-svar om tex. kärnkraften. Å andra sidan har jag svårt för sossarnas bidragskrameri och tvångsbosättning av invandrare.

och ärligt talat är det inte skattesatsen som kommer vara avgörande när jag går och röstar. Men om det är det enda som skiljer mellan partierna vill jag hellre ha mer pengar över från mitt extrajobb än mer pengar i plånboken pga. att studiemedlet höjs…

Rosemarie på Arvid Falk har givetvis en helt annan syn på saken.

“Förklara för barnskötaren med en inkomst på 19000kr i månaden varför ni vill höja skatten med 3000kronor”. Reinfeldt har en poäng.

Sahlin svarar nåt om att man skall kunna lita på politiker.

Ingerö hade ett bra inlägg om skattetryck i går.

Ett citat av Sahlin värt att lägga på minnet:
“Jag är inte den som vill höja skatter jämt.”

Reinfeldt struntade precis att svara på frågan om varifrån pengarna som betalar finanskrisinsatserna kommer från (de som riksbanken har lånat ut). Sahlin struntar också i att svara. Reinfeldt menar att notan inte hamnar hos skattebetalarna.

Vem betalar den då?